Förbundets remissvar om nya fröreglerna
Statens jordbruksverks föreskrifter om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter.
Remissvar över ovanstående från Svenska Biodynamiska föreningen, Biodynamiska Yrkesodlarna, Förbundet Sveriges Småbrukare samt Allkorn
Inledningsvis vill vi ta upp remissförfarandet som det handlagts i detta ärende, men också som det förekommit i flertal fall från både Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets sidor. Remisstiderna är alldeles för korta. I vissa fall har vi som mest extremt haft tre arbetsdagar mitt i juli, eller fem dagar till två veckor.
En remiss kräver inläsning, faktasamlande och i vissa fall möten med berörda, för att avslutas med formulering. Alla har inte resurser som andra myndigheter och statliga verk att ställa till förfogande för remissarbete. Vi som arbetar i ideella organisationer och mindre företag, men som berörs direkt av konsekvenserna av ett beslut av en myndighet, innehar ofta kompetens i sakfrågan som kan vara avgörande för beslutens utformning. Sveriges administrativa byråkrati tolkar i många fall direktiv och regelutformning på ett stelbent sätt. Andra länder inom EU har tolkat och utformat sina regler och kostnader på ett helt annat sätt, vilket i många fall är bättre för befolkningen, företag och organisationer, än som fallet blir i Sverige. Hur är detta möjligt?
Det är, som vi ser det, mycket viktigt att EUs speciella subsidaritetsprincipen, ska genomföras och användas, även i Sverige. Det är fråga om att bibehålla demokratin i en föränderlig värld.
Alltså mycket längre remisstider och gärna kopplat till seminarier och dialoger vid avgörande förändringar i regler och formuleringar av tillämpningsföreskrifter.
Vidare måste tiden från remiss till att genomförandet ska träda i kraft vara längre än någon vecka eller månad. Verksamheter pågår och har alltid en viss omställningstid. Därför krävs ofta också övergångstider med undantag och dispenser. I annat fall riskerar företag inom denna bransch att åsamkas ekonomiska förluster.
Till förslaget om bevarande- och amatörsorter.
Som en grundläggande inställning menar vi att lagar, regler, föreskrifter och liknande, inom EU och Sverige, ska garantera och främja de globala målsättningar som formuleras i internationella rapporter och beslutsprotokoll. Främst åsyftar vi då bevarandet och utvecklingen av biologisk mångfald eller biodiversitet.
Marknadsintressen som kapitalstarka -, transnationella -, genteknik - och kemiföretag har en strävan globalt att kontrollera utsädet. Det förhindrar i många fall användande av de lokala och regionala sorter som funnits inom en region eller nation sedan lång tid. Många exempel finns på så kallad ”biopiratisk verksamhet” där man märker speciella sorter och patenterar dessa så att de inte längre är tillgängliga på en öppen eller lokal marknad.
Det är därför av största vikt att de regler och föreskrifter som formuleras i Sverige, långsiktigt garanterar frihet och suveränitet för de sorter som funnits i Sverige och Norden och dessa säkras från ”biopiracy” eller ”biopirater”.
Ta hänsyn till IAASTD eller Johannesburgsrapporten 2008
Arbetet pågick inom detta projekt under tre år och engagerade ca 400 forskare från ett ca 50 länder. Rapporten och arbetet har finansierats av FAO, GEF, UNDP, UNEP, UNESCO, WHO och Världsbanken.
Slutrapporten har en sammanfattande kommentar:
”För att mätta en växande världbefolkning måste vi utveckla ekologiskt hållbara odlingssystem som bygger på beprövad kunskap och ekosystemtjänster, gröna produkter, nya betalningsprinciper till jordbrukarna, uthålliga system för fiske och skog, ekologisk odling och stärkandet av lokala marknader.”
Forskarna i rapporten gav GM-grödor, som de nu praktiseras, en obetydlig roll för att kunna föda de hungrande i större skala. Professor Robert Watson, chef för IAASTDs sekretariat skriver vidare: ”Bedömning av teknologins (GM) utveckling i efterhand, är att informationen är anekdotisk och motsägelsefull, stor osäkerhet råder om möjliga fördelar och oundvikliga skador.”
Vi anser att Sverige måste följa denna rapports slutsatser och genomföra det nationella arbetet så att vi på sikt globalt uppnår målsättningarna. Enskilda beslut, nationellt eller inom EU, kan inte avvika från huvudriktningen. Kortsiktiga vinstintressen, hos vissa mycket kapitalstarka kemi-/genteknikföretag, får inte påverka och styra nationella myndigheter. Detta har dock skett i ett flertal länder.
Vi menar att arbetet med att skydda och göra en mångfald av sorter tillgängliga att köpa, använda och odla utsäde av, är en fundamental rättighet för alla människor. Denna rättighet måste skyddas och förstärkas för att vi ska kunna bevara och utveckla en biodiversitet.
Den verksamhet som nu pågår inom EU och i andra länder att samtidigt både ”öppna upp för GMO” och med andra handen begränsa användningen av sorter och raser genom lagar och regler, understödjer kemi-/genteknikföretagens intressen.
Sortlistorna
De olika former av sortlistor eller indelningen av olika sorter som föreslagits kan ha två olika effekter. De kan i ena fallet uppfattas som begränsade och ett hinder för arbetet, skapa onödig byråkrati och generera kostnader. Kostnadsnivåerna lämnar vi där hän i detta resonemang, eftersom detta är en nationell administrativ fråga.
Å andra sidan kan de utgöra ett skydd för sorter som genom förekomsten på bevarandelistor inte kan stjälas av biopirater. Vi menar att man inte kan ta patent ”i efterhand” på sorter som utvecklats under lång tid genom odling och växtförädling genom korsningsarbete.
Det arbete som genomförts under många år av ideella organisationer, enskilda personer och i vissa fall företag, innan detta blev en fråga för EU och administrationsbyråkratin, måste respekteras och tas till vara. Genbankernas arbete med en mångfald av sorter är ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med biodiversiteten. Det är grunden för en regions utveckling av biologisk mångfald.
Sverige har en unik klimatisk spridning av odlingsförutsättningar eller zoner. Det kräver en stor mångfald av sorter som är anpassade till de olika zonerna. Utbyta mellan zoner med liknande klimat måste möjliggöras och garanteras i en framtid. En formell, av människan inritad, landsgräns sammanfaller sällan med dessa klimatzoner.
Genbankernas innehåll bör kunna användas som underlag för utvecklingen av framtidens biologiska mångfald, utan nationella eller överstatliga byråkratiska hinder, samtidigt som det hindrar företag att ta patent på enskilda sorter som existerar.
Smak och näring
Näringsinnehåll och smak är två viktiga förutsättningar för våra livsmedelsväxter. Likaså naturligt inneboende egenskaper som motståndskraft mot sjukdomar och konkurrenskraft mot s.k. ogräs eller konkurrerande växter är grundläggande. Inom de ekologiska och biodynamiska odlingssystemen är detta fundamentala egenskaper, som säkrar en produktion utan konstgödsel, kemikalier och gifter. Ett högt och rikt näringsvärde i växter och djur i primärproduktionen, gör att kemiska tillsatser i förädlingsleden, blir onödiga.
Forskning och försök visar just att många av de ursprungliga sorterna ofta innehar dessa önskvärda egenskaper. Moderna sorter däremot, är i första hand framtagna för att skapa en ökad arealavkastning i kilo och kunna reagera på en ökad giva av lättlösliga gödselmedel, så att en högre råproteinhalt erhålles. Innehållet av de viktiga mineraler, spårämnen och antioxidanter i moderna sorter, har inte prioriterats tillräckligt i förädlingsarbetet. Dessa tillsätts istället ofta inom livsmedelsindustrin eller säljs som tillskott.
Annan forskning visar samtidigt att många av de kemiska tillsatserna, som smakförstärkare och näringskomplement som idag används inom livsmedelsindustrin skapa allergier, överkänslighet, sjukdomar och sömnbrist.
Slutsatser
De regler och föreskrifter som utformas för att gälla nationellt inom Sverige ska:
- stimulera bevarandet och utvecklingen av den biologiska mångfalden,
- ge frö- och utsädesföretagen rättvisa och genomförbara förutsättningar för en anpassning utan ekonomiska förluster,
- minimera kostnaderna för detta arbete för aktörerna på marknaden,
- ge odlarna tillgång till så många sorter som möjligt,
- försäkra alla odlare rätten att ta eget utsäde
Undertecknade organisationer avger härmed ett gemensamt remissvar:
Svenska Biodynamiska föreningen, ordförande Lars Kjellenberg
Biodynamiska Yrkesodlarna, ordförande Göran Karlsson
Förbundet Sveriges Småbrukare, ordförande Åke Karlsson
Föreningen Allkorn, ordförande Hans Larsson
För samtliga organisationer i tjänsten
Lasse Hellander
Verksamhetsledare
070 216 33 90
Mail: lasse@btk.st
|