Eskil fick bakläxa om förenkling
Vi har inte märkt ett skvatt! Det blev svaret från en enig näring när jordbruksminister Eskil Erlandsson på onsdagem bjöd in till diskussion kring regeringens förenklingsarbete.
Erlandsson och jordbruksdepartementet slog sig rejält för bröstet när regeringen i veckan presenterade siffror på hur många miljarder man besparat landets företagare tack vare förenklingar av lagar och regler. Med hela 3,3 miljarder kronor, eller en minskning på drygt 40 procent, ligger jord- och skogsbruket i topp.
Men varför har då ingen företagare i sektorn upplevt någon skillnad? Kanske för att nästan hela summan, 3 miljarder kronor, kommer från ett EU-förslag om märkning av livsmedel som dragits tillbaka innan det införts. En kostnad som ingen belastats med, alltså. Tjänstemännen från departementet mumlade något om att "så ska det inte tolkas", men utan något större eftertryck.
Sedan kom vittnesmålen, ett efter ett, från de cirka 15 organisationer som deltog i mötet:
- Jag träffade 15 småskaliga livsmedelsförädlare igår, på Eldrimner, och frågade om de upplevt någon förenkling. Alla svarade nej, sade Småbrukarnas förbundsordförande Åke Karlsson, som hade med sig vice ordförande Lena Larsson och Småbrukarens redaktör Mats Karlsson på mötet.
Ökat krångel
Bertil Gabrielsson från Fåravelsförbundet talade till och med om ökat krångel:
- Det blir en masa undantag i förenklingarna som gör det snårigare att sätta sig in i det här. Journalföringen är den i särklass största försvåring vi haft på länge. Summan är att det är mycket krångligare för oss, kombinerat med lönsamhet som inte är lysande.
Maria Donis från Svensk fågel instämde:
- Vi har samma problem som lammnäringen. Det måste gå hela vägen, ner till länsstyrelserna hur de tillämpar lagstiftningen. Vi tycker det har blivit sämre och kostar mer.
Ungefär samma kritik kom från LRF, Grisföretagarna, Svensk Mjölk, Spannmålsodlarna, Landsbygdsnätverket med flera.
"Lyssna på företagen"
Tillväxtverket, som mätt förenklingarna enligt en metod som används i alla EU-länder, kom med en rad förslag inför det fortsatta arbetet, exempelvis lyssna på företagen, gör konsekvensutredningar, gå inte längre än vad EU kräver och fokusera på småföretagen (så hjälps de stora också, men inte nödvändigtvis tvärtom).
Näringslivets regelnämnd, som företräder en rad branscher, kritiserade också de gjorda förenklingarna.
- Det är många åtgärder, men bara ett fåtal som gett resultat, sade Thomas Lööv och kom med ett antal förslag.
Bland annat ansåg han att den upplevda administrativa bördan måste ligga till grund för förenklingarna, att kommunernas agerande måste studeras och att myndigheter ska få tydliga direktiv i sina regleringsbrev.
Thomas Lööv ifrågsatte hela metoden:
- Jag tror att modellen som regeringen använder gör att man inte kommer att märka något. Ska mantrat med företagens vardag betyda något måste man lyfta in det in processen. Utgå från företagens problem i stället. Då tror jag man får större genomslag.
Slokörade
Departementets tjänstemän kunde bara slokörade lyssna och förklarade att budskapet gått fram. En företrädare för Jordbruksverket bad organisationer att komma med konkreta exempel på när verket tolkar regler och förordningar för snävt elle rent av går utöver EU:s krav.
Flera deltagare efterlyste inför det fortsatta arbetet bland annat djupintervjuer med lantbrukare, arbete i referensgrupper som ger politikerna bättre återkoppling samt långsiktigare spelregler. Åke Karlsson och andra uppmanade också regeringen att vara på hugget och begära dispenser och undantag när EU-regler beslutas.
Eskil Erlandsson, som lämnade mötet efter sitt anförande och bara deltog mycket kort i diskussionen, tog till sig av kritiken:
- Mitt mål är helt solkart att den verkliga upplevda förenklingen vara i paritet med de siffror som vi har. Alldeles självklart ska det vara så.
Alla deltagare gladde sig åt att ministern ställer in siktet på länsstyrelser och kommuner i det fortsatta förenklingsarbetet, för att nå minst 50% minskad administrativ börda till 2012.
Mats Karlsson
|