Gårdsstöden inte tillbaka
Chansen att gårdsstödet till gårdar under 4 hektar ska komma tillbaka är liten. Det framgår av vår enkät till ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet. Jordbruksminister Eskil Erlandsson svarar också på samma frågor.
Publicerat i Småbrukaren 2, 2010
Frågorna:
1) Ska gårdsstödet till gårdar under 4 ha återinföras?
2) Ska skatten på konstgödsel återinföras?
3) Hur ska Sverige agera sedan EU hävt GMO-stoppet?
4) Ska satsningen ”Sverige – det nya matlandet” fortsätta?
Hela svaren:
Bengt-Anders Johansson (M):
1) När vi gjorde vår avvägning var gränsen skulle gå var det vägledande att prioritera de jordbruksföretag som är mest konkurrensutsatta med konkurrentländerna. Eftersom handläggningskostnaden är ca. 3 000 kr för varje ansökan är det rimligt att ersättningen överstiger den med marginal. Sammantaget gjorde detta att vi anser att 4 ha är en rimlig avvägning.
2) Att slopa en del av skatten på handelsgödseln ser vi som ett led i att förbättra konkurensneutraliteten och har därför inga planer på att höja den.
3) Vi har försiktighetsprincipen för ögonen vilket bl.a. inneburit att det tar lång tid att få tillstånd. Denna princip kommer vi fortsatt att hävda och lutar oss mot forskningen och beprövad erfarenhet.
4) "Matlandet Sverige" har precis börjat och min bedömning är att det fordras uthållighet i sådan satsning om den skall ges möjligheter att få genomslag.
Anita Brodén (FP):
1) Det rimliga är att utvärdera konsekvenserna av beslutet och sedan besluta om hur fortsättningen skall bli. Kommer själv att ingå i en parlamentarisk arbetsgrupp med sikte på CAP.
2) Det är ingen hemlighet att Folkpartiet har en annan syn på denna fråga, men accepterade den uppgörelse som gjordes ang. slopande av konstgödselskatten.
3) Försiktighetsprincipen skall ligga till grund, liksom EFSA:s rekommendationer.
4) Ja, och förhoppningsvis utvecklas.
Anders Ygeman (S), ordförande MJU:
1) Vi har inga planer på att riva upp beslutet. Däremot kommer småbrukare liksom andra småföretagare att gynnas av det rödgröna förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna. 2011 vill vi sänka arbetsgivaravgiften med två procent och till 2012 med totalt sex procent, upp till en lönesumma om 900 000 kronor.
2) Ja. I vår rödgröna skuggbudget föreslår vi att skatten på handelsgödsel återinförs, som ett led i att minska jordbrukets miljöpåverkan.
3) Från socialdemokratisk sida har vi alltid hävdat försiktighetsprincipen, vilket innebär att GMO-grödor endast kan godkännas för odling och foder om de är säkra ur hälso- och miljösynpunkt.
Om den rödgröna oppositionen vinner valet i höst är vår ambition att förtydliga restriktionerna kring GMO; hur grödorna ska regleras, hur oavsiktlig spridning ska förhindras och hur samexistensen med konventionell och ekologisk odling ska regleras.
Som förberedelse inför ett ställningstagande till GMO vill vi också utreda en hållbar växtförädling. Klimatförändringarna gör detta nödvändigt. De stora globala växtförädlingsföretagen, som under senare år har tagit över utvecklingsarbetet, visar dessutom inget större intresse för behoven av lokalt utsäde på en liten marknad som Sverige. Vi anser att de nordiska länderna måste samarbeta för att upprätthålla kompetensen och resurserna för vår framtida livsmedelsförsörjning.
4) Jordbruksministern har satsat på sitt Matland, men saknar i övrigt helt visioner för den svenska jordbruks- och livsmedelspolitiken. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som också omfattar god djurhållning, miljöanpassad offentlig upphandling med inriktning på ekologiska och närproducerade varor, obligatorisk ursprungsmärkning.
Från Socialdemokratisk sida vill vi satsa på bra mat åt barn och äldre. Vi vill inom den rödgröna oppositionen genomföra ett kvalitetslyft för att maten ska bli bättre i skolorna. Eleverna i skolan ska få nylagad mat från lokala tillagningskök istället för uppvärmd mat som körts långa sträckor. Måltidspersonalen ska få kunskaper och verktyg för att höja kvaliteten på skolmaten.
Skolkökspersonalen ska få möjligheter att lära sig mer om barn, mat och hälsa, ekologisk och rättvisemärkt mat, och få kunskaper kring lagstiftning om offentlig upphandling och rutiner så att man minskar rädslan för att göra fel. Programmet bör även vara öppet för personal inom äldreomsorgen. Vi föreslår 50 miljoner kronor per år de kommande två åren till ett skolkökslyft.
Tina Ehn (MP):
1) Miljöpartiet var emot den förändringen och s och v och mp skrev ett gemensamt yttrande då frågan behandlades i utskottet. Miljöpartiet anser att stöd ska ges till det som skapar viktiga värden som biologisk mångfald.
2) Ja. Vi vill att intäkterna återförs till jordbruket i någon lämplig form. Hittills har det gått till bl.a. Greppa näringen, tillämpad forskning och miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet.
3) Hur enskilda länder ska få bestämma eller ej är väl knappast klarlagt. Miljöpartiet anser att gmo-grödor för kommersiell odling inte har någon efterfågan, vare sig av odlare eller konsumenter. Det finns däremot en skepsis och en risk som behöver tas på stort allvar.
De grödor som är aktuella för odling är grödor som är designade för att stävja ett problem som den storskaliga monokulturen bidragit till. Det är ett stort problem och det är också därför det ekologiska jordbrukets principer är intressanta att utveckla. med både reurshushållning och mindre miljöbelastning, och utan gmo.
Sverige bör inte agera inom EU mot länders vilja att använda Gmo-frågan behöver upp på den poltiska dagordningen mer.
Länder bör ha rätt att gå längre än EU när det gäller skydd av hälsa och miljö. Enskilda länder ska därför kunna vara mer restriktiva än vad EU är.
4) Småskalig livsmedelsförädling är bra med möjlighet till minskade transporter och med ett nära och tryggt sätt att förädla lokala råvaror, det är landsbygdsutveckling och det gynnar den lokala ekonomin. Vissa satsningar kan komma att behövas.t.ex. stödet till nationella centret för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, som påbörjades under den förra regeringen.
Eskil Erlandsson (C), jordbruksminister:
1) Det är viktigt att poängtera att man inte behöver vara lantbrukare för att få gårdsstöd. Gårdsstödet gick tidigare till i princip alla som ägde jordbruksmark som de höll i hävd. Detta
system blev otroligt dyrt. Dels därför att det kostade mer att betala ut stödet än vad markägaren fick ut, vilket inte är rimligt.
Dels för att många av de riktigt små markägarna inte skötte sina marker som de skulle, vilket många gånger berodde på att de inte bedrev jordbruk. När det blir många fel i ansökningarna ökar automatiskt kontrollerna för alla jordbrukare. Detta gjorde att vi tvingades göra många dyra kontroller ute hos jordbrukarna.
Eftersom gårdsstödet ligger på ungefär en tusenlapp per hektar innebär det att en bonde med mindre än fyra hektar inte går miste om mer än fyratusen i stöd på ett år. Det är inte en summa pengar som ett företag står och faller med.
Jag försöker stötta små jordbruk på andra sätt. Bland annat genom att vi sänkt egenavgifterna. Vi jobbar också hårt med regelförenklingar och här vill jag satsa extra krut på de små kombinationsföretagarna nästa mandatperiod. Därtill har regeringen nyligen lanserat ett trygghetspaket för småföretagare.
Jag jobbar också hårt med att göra Sverige till Europas nya Matland. Här satsar vi mycket pengar på att få igång vidareförädling på gården samt småskalig och lokalproducerad mat med identitet. Detta är något som kommer småbrukarna till del.
2) Skatten på handelsgödsel var inte särskilt miljöstyrande. Förbrukningen av handelsgödsel hänger mer samman med priset på spannmål än priset på gödseln. Bonden köper alltså så mycket gödsel denne behöver, oavsett pris. Däremot har en höjd skatt på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner bedömts ge effekt för att minska dieselförbrukningen, vilket är angeläget.
För regeringen är det väldigt viktigt att vi inte har sämre konkurrenskraft än våra grannländer. När vi valde vi att höja skatten på diesel, som faktiskt ger genomslag på böndernas beteende, tog bort en skatt som inte hade någon styrande effekt.
Genom att avskaffa skatten på handelsgödsel, höja LFA-stöd och stöd till ekologisk odling har lantbruket, såväl det konventionella som det ekologiska, mer än väl kompenserats för höjda energiskatter.
Eftersom jag inte vill försämra det svenska jordbrukets konkurrenskraft har jag inga planer på att återinföra skatten på handelsgödsel. Däremot kommer vi se vilka förändringar som behövs i landsbygdsprogrammet för att minska utsläpp av kväve och fosfor till våra hav genom frivilliga åtaganden från jordbrukarna.
3) Frågan om GMO är svår. Eftersom alla varor flödar fritt inom EU tror jag det blir väldigt svårt att lägga tillbaka just GMO-frågorna på de enskilda länderna. Men Sverige som land har ännu inte satt ner foten i frågan.
4) Absolut! Jag är helt övertygad om att vi kan skapa fler jobb i hela landet genom att satsa på småskalig livsmedelsförädling och turism. Under nästa mandatperiod vill jag fortsätta satsningen på Sverige - det nya Matlandet, bland annat genom att utreda hur vi kan regelförenkla för små kombinationsföretag som idag har en orimlig regelbörda. Jag kommer också titta extra på hur vi kan regelförenkla för småskaliga livsmedelsförädlare.
|