www.jordbruk.se:

GMO-regeringen informerar

Tue 17. Aug 10

Om någon händelsevis skulle tvivla på regeringens engagemang för GMO kom en inbjudan från biståndsminister Gunilla Carlsson och SLU, som tillsammans håller seminarium på Alnarp i morgon "om tryggad livsmedelsförsörjning för utvecklingsländerna. Fokus för seminariet ligger på växtförädling och genmanipulerade grödor, GMO".

Syftet är "att skapa större öppenhet för nya lösningar inklusive genteknik utifrån behoven i utvecklingsländer, öka kunskapen om växtförädlingens möjligheter och risker, stärka samarbetet med utvecklingsländerna. Men minst lika viktigt är också att förbättra samarbetet mellan utvecklingens aktörer i Sverige."

I inbjudan konstarerar ministern att "det finns kritik riktat mot användandet av genmanipulerande grödor" men att GMO-arealen ökar från år till år. U-länderna behöver resistenta grödor "som bättre klarar exempelvis torka och insektsangrepp. Växtförädling, däribland GMO, är en del av utvecklingen".

Bland de frågor som ställs är: På vilket sätt kan utvecklingsländerna både dra nytta av denna forskning och samtidigt försäkra sig om säker användning utifrån just deras förutsättningar? Vilken roll kan och bör biståndet spela på detta området?

Seminariet äger rum den 18 augusti kl 9-12. Bland talarna finns SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse, Rutger Persson från Svalöf Consulting och Mattias Zetterstrand från Monsanto samt Carl-Gustaf Thornström, docent vid CGIAR-institutet.

Läs Biodynamiska föreningens uttalande: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/svenska_biodynamiska_foereningen/pressrelease/view/m-monsanto-sant-454168

Läs mer på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/13380/a/150496

Mats Karlsson

Permalink

Debatt: Ge oss besked nu!

Mon 16. Aug 10

Blockpolitiken är nu en verklighet, vi har den borgliga alliansen och den rödgröna. Då är det ett rimligt krav ur väljarperspektiv att de två blocken går till val på vad de faktiskt är överens om inom de olika politikområdena.

Nu inför valet går varje parti ut med sina egna program. Detta är förvirrande för väljarna. Exempelvis presenterade Centern nyligen ett 21-punktsprogram med koppling till jordbruk och landsbygdspolitik ”Mer svensk mat räddar miljön” Centern vill i detta satsa 1,1 miljard på att utveckla ekologiskt och närproducerat samt 20 miljoner till stöd för småskalig slakt.

Vi i Förbundet Sveriges Småbrukare kan ställa oss bakom alla de 21 punkterna. Personligen fick jag dock en känsla av att det var för bra för att vara sant, vilket besannades efter kontakt med jordbruksministerns sakkunniga Sofia Jöngren. Då framkom att det inte är nya öronmärkta pengar det är fråga om. Det är bara en viljeinriktningsförklaring från Centern. 21-punktsrogrammet är ej heller förankrat bland de övriga allianspartierna.

Det är lika illa med klara besked från det rödgröna blocket. Även här kör varje parti sitt eget race. Står socialdemokraterna bakom Miljöpartiets krav på höjda drivmedelspriser och mer rovdjur i våra skogar. Vilka politikområden är de rödgröna överens om när det gäller att underlätta för utveckling av ekologiskt och närproducerat samt landsbygdsfrågorna?

Begär inte att väljarna skall köpa grisen i säcken, klargör för väljarna vad man är överens om inom de båda blocken, inte bara vad det gäller jordbruks och landsbygdspolitiken utom inom alla politikområden.

Åke Karlsson

Ordförande Förbundet Sveriges Småbrukare

tel 070~200 85 44

Krokeks Gård 1

618 92 Kolmården

Permalink

Centerns miljardbluff

Thu 12. Aug 10

500 miljoner per år till ekologisk odling och 600 miljoner till närproducerad mat. Det lovade jordbruksminister Eskil Erlandsson och miljöminister Andreas Carlgren i ett utspel häromdagen. Men det var ett tomt löfte - inte en krona öronmärks.

- Det är de pengar som finns i landsbygdsprogrammet. Det är en viljeyttring, att satsningarna ska fortsätta in i nästa mandatperiod, säger Sofia Jöngren, politiskt sakkunnig hos Eskil Erlandsson, till tidningen Småbrukaren.

Det är alltså inget nytt alls, inget som öronmärks?

- Inga nya pengar, utan att fortsätta satsningarna med 600 miljoner till småskalig förädling.

21 punkter

"Mer svensk mat räddar miljön" är rubriken på den satsning i 21 punkter som de båda ministrarna presenterade i lördags. Där går Centerpartiet till val på att Sverige ska ha "världens mest ambitiösa miljöpolitik". En parallell till och en utvidgning av regeringens mål om att Sverge ska bli ett av världens främsta matländer.

Nu ska båda målen uppnås genom satsningar på ekologisk, småskalig och närproducerad mat. Men det ska alltså ske inom ramen för det befintliga landsbygdsprogrammet - utan att pengar öronmärks.

- Det är en stor besvikelse. När beskedet kom blev man lite överraskad av ambitionsnivån, men att det är helt ofinaniserat kunde man ju inte tro. Att lansera det som nya satsningar när det är gamla pengar är inte rätt, säger Förbundet Sveriges småbrukares ordförande Åke Karlsson.

Slakt & Eldrimner

Däremot vill Centerpartiet öronmärka 20 miljoner kronor till småskalig slakt, vilket är en fördubbling av dagens subventioner. Detta är dock inte förankrat hos övriga allianspartier.

- Men det tror jag de får igenom. Där har nog alla samma ambition, säger Åke Karlsson.

Innebär då den tänkta satsningen på småskalig mat att resurscentret Eldrimner i Jämtland permanentas?

- Det finns inget beslut på det. Men vi vill att de ska finnas kvar, säger Sofia Jöngren.

Det kan ju inte fortsätta som projekt i all evighet?

- Att ge det permanent stöd är inte förenligt med EU:s statsstödsregler. Man kan inte ge hur mycket som helst till verksamheter som är konkurrensutsatta.

Finns ingen annan lösning?

- Vi har mycket diskussioner med dem. Sen kan vi inte bryta mot EU:s lagstiftning. Då riskerar vi att Eldrimner får betala tillbaka, säger Sofia Jöngren.

Åke Karlsson, som sitter i Eldrimners styrgrupp, tycker det är bedrövligt att man inte kan hitta en lösning där centret får en plats inom det ordinarie utbildningssystemet.

(S)-kritik

Socialdemokraten Anders Ygeman, ordförande i Riksdagens miljö- och jordbruksutskott, kallar förslaget för "science fiction".

- Rubriken och ansatsen är jättebra. Men sedan blir det närmast science fiction-läsning. Det är massa pengar utan finanisering och utan att något annat parti är med. Under de fyra år man regerat har man minskat stödet till ekologiskt med 40 miljoner, man har inte lyckats med de mål som tagits fram av förra regeringen, säger han till Småbrukaren.

Mats Karlsson

Permalink

Centern lovar miljard till miljömat

Mon 9. Aug 10

1,1 miljarder kronor årligen till ekologiskt jordbruk och närproducerad mat lovar Centerpartiet. Till det läggs bland annat ökad satsning på småskalig slakt.

Hårt trängda Centerpartiet, som kritiserats för beslutet att satsa mer på kärnkraften och målet att locka storstadsväljare, gjorde utspelet i 21 punkter vid helgens valkonvent. Syftet är uppenbarligen att försöka återvinna förtroendet bland kärntrupperna på landsbygden.

500 miljoner per år utlovas till ekologiskt jordbruk. Centern vill också ha en ny ekologisk aktionsplan för ekologisk produktion och konsumtion. Den nuvarande går ut i år och fram till i helgen fanns inga fingervisningar från politiskt håll om någon förlängning.

600 miljoner kronor ska satsas på närproducerad mat inom ramen för visionen Sverige - det nya matlandet. Ytterligare 20 miljoner kronor går till den småskaliga slakten, vilket innebär en fördubblad subvention jämfört med nu.

Matvanor formar miljön

Sverige ska inte bara bli ett av världens främsta matländer, vi ska också ha "världens mest ambitiösa miljöpolitik" heter det i utspelet. Det lanserades i form av en rapport kallad "Mer svensk mat räddar miljön".

- Vad vi lägger på tallriken har stor betydelse för vår miljö och vårt klimat. Runt hälften av all miljöpåverkan sker genom hushållens konsumtion - med mat, transporter och boende. Vi förslår nu 21 punkter för hur man kan minska denna miljöpåverkan, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.

Matlandet blir konkret

Löftena innebär den första konkreta uppbackningen av Eskil Erlandssons vackra ord om matlandet. Underförstått ska vi uppmuntras att äta mer svenskt och därmed även öka självförsörjningsgraden för mat från dagens cirka 50 procent.

- Det låter för bra för att vara sant! säger Småbrukarnas förbundsordförande Åke Karlsson i en första kommentar.

Vidare föreslår centern en ny miljömärkning och säsongsanpassade kostråd för konsumenter, i samråd med livsmedelsbranschen. Kommuner ska uppmuntras att upphandla miljövänligt så att kommuner köper in närodlad, ekologisk och miljövänlig mat till storkök.

Ett skolmåltidscentrum ska skapas för att öka kompetensen hos personal i skolkök. Matsvinnet i skolor och äldreomsorg ska halveras till 2015. Totalt i landet är målet 20 procent.

Ska agera i EU

Vidare ska Sverige agera för förbättrat djur- och miljöskydd i hela EU, upp till svensk nivå. Jordbruksstöden ska styras om i mer miljövänlig riktning. Takten ska ökas i försöken att rädda Östersjön från övergödning.

Slutligen ska mängderna kadmium i gödsel minskas, både i Sverige och EU. Utsläppen av tungmetallen från industrier ska också minskas, med skärpta krav.

Mats Karlsson

Permalink

Myndigheterna sköt friska kor

Wed 4. Aug 10

Drygt tio år efter skotten i Ljungskile lät länsstyrelsen i Skåne under helgen skjuta 17 fullt friska kor och kalvar som saknar öronmärken och ägare.

De omärkta djuren hade gått ute i en hage utanför Svedela, några mil sydöst om Malmö, sedan förra året. Eftersom länsstyrelsen inte lyckats ta reda på vem som äger dem beslutade den för en månad sedan att djuren skulle omhändertas.

Men när personal i fredag kom till hagen i Börringe med lastbil, fångstgrindar och containrar flydde flocken, skriver Skånskan. Därför fattade länsveterinär Charlotta Kamaterou beslutet att avliva djuren.

– Det här rör sig om en djurägare som struntat i sina djur och låtit dem bli ohanterbara. Det omöjliggör att någon annan djurägare ska kunna ta över. Det gick inte ens att fånga in djuren, säger hon till tidningen.

Sköts i hagen

I helgen sattes därför jägare in som sköt djuren i hagen, även kalvarna där den minsta inte var mer än en månad gammal.

Beslutet har lett till en storm av protester från privatpersoner, som inte förstår varför man avlivar fullt friska djur.

Charlotte Kamaterou framhåller att omärkta djur aldrig får komma in i livsmedelskedjan eftersom deras smittostatus är okänd. Det slår EU:s regler fast.

Men kanske djuren hade varit mindre "förvildade" om man gått smidigare till väga i försöket att fånga in dem, anser många. Sedan kunde deras smittostatus ha kunnat kontrolleras och djuren överföras till annan besättning.

Charlotte Kamaterou säger dock att reglerna kräver nödslakt och destruktion.

Verket sköt kor

I oktober 1999 beslutade Jordbruksverket att avliva sex fullt friska kor i Ljungskile för att lantbrukaren vägrade att märka dem med de gula öronbrickorna. Djuren sköts i lagården och hagen.

Det JO-anmäldes och Justiteombudsmannen konstaterade att verket gjorde fel när de lät skjuta djuren på gården. Avlivningen i sig tog JO inte ställning till.

Mats Karlsson

Permalink

Småbruk nyckeln till hållbarhet

Wed 4. Aug 10

För att ställa om till ett hållbart och klimatsmart lantbruk måste storkapitalets och livsmedelsindustrins makt över näringen brytas. Det var deltagarna i ett seminarium ordnat av Jordens vänner ganska ense om. Men vägen dit blev en trätofråga.

"Kan småbrukare kyla ned planeten?" var rubriken på ett av tisdagens seminarier under det veckolånga sommarläger som Miljöförbundet Jordens vänner håller utanför Uppsala. I en panel med åtta deltagare fick Småbrukarnas ordförande Åke Karlsson äran att först skissera ett svar. Och det blev förstås ja.

- Det storskaliga jordbruket förbrukar oerhört mycket mer energi än vad vi får ut. Vi måste öka självförsörjningsgraden, både lokalt och nationellt. Men vi kan inte få igång en omställning om inte att alla inser att vi har ett problem med det storskaliga lantbruket och industrin. Få politiker att inser i dag att det är absolut nödvändigt med en förändring.

Ljuspunkter

Men allt är inte beckmörkt. Åke Karlsson nämnde några ljuspunkter, som regeringens initaitiv Det nya matlandet och att till och med LRF börjat visa självkritik för att man varit med och skapa det storskaliga. Även inom EU sluter många länder upp bakom det regionala och lokala.

- Regionala särarter ska stöttas. Men de liberala länderna Storbritannien, Danmark och Sverige protesterade, poängterade Åke Karlsson.

I den gruppdiskussion som följde varnade Kravgrundaren, numera eko-konsulten, Gunnar Rundgren för att låta marknaden styra och sätta pris på ekosystemtjänster. Det gör att storbönder kommer att kunna leverera tjänsterna lika bra som små i framtiden, att det inte blir en verklig omställning. Å andra sidan fungerar inte mer regleringar heller.

Ta makten i egna händer

Diskussionen kom mer att handla om att ta makten över systemet, som konsument eller producent, som medborgare i Sverige och EU. Men ska man verka inom eller utanför systemet?

Jonathan Korsár från Jordens vänner krävde mer demokratisk makt över de enorma summor som det handlar om. Kommuner bör gynna det lokala och småskaliga, även om de dras inför EU-domstol.

- Om tillräckligt många gör det kan något börja hända.

Jan Forsmark, ordförande för Omställning Sverige, höll med men ville gå ännu längre:

- Hur mycket kan vi hoppas på systemet? Jag tror att vi måste plocka pengar ur systemen och göra det vi vill. Vi måste skapa alternativen själva. Och bli mer offensiva på nationell nivå.

Småbrukarna i nyckelroll

Gunnar Rundgren lyfte fram ytterligare ett dilemma:

- Ökar vi lönsamheten för småbruk kommer de att köpas upp. Att det finns så mycket småbruk i tredje världen är för att det är så olönsamt. Småbrukarna är losers så långe man inte ändrar makstrukturen.

Frågan är om dagens politiska partier är kapabla att göra en riktig omställning. De har växt fram i symbios med industrisamhället och sitter fast i de gamla tankarna, påpekade någon. Därför behövs nya allianser.

Den mångfald av rörelser som var representerad på lägret kan vara en startpunkt, blev en av seminariets slutsatser. I det arbetet kan Förbundet Sveriges småbrukare ha en viktig roll, tyckte Jan Forsmark.

Mats Karlsson

Permalink

Debatt: Vem bryr sig om landsbygden?

Wed 28. Jul 10

Inget av riksdagspartierna har någon landsbygdspolitik värd namnet, konstaterar Småbrukarnas ordförande Åke Karlsson i en debattartikel, publicerad i svenska medier.

Vem bryr sig om landsbygden?

Som väntat har landsbygdspolitiken hitintills fått ett begränsat utrymme i den pågående valrörelsen. Stockholmsperspektivet dominerar debatten. Nyligen utropade handelskammaren i huvudstaden Stockholm till ”Europas tillväxtcentrum”. Man uttrycker sin glädje över att Stockholm växer med 104 personer per dygn. Det blir ca 38.000 på ett år, 380-000 på tio år. Detta är en utveckling som mer eller mindre bejakas av samtliga partier.

Enligt en hittills hemlig valplan satsar Centerpartiet på höginkomsttagare i innerstaden, och kritiseras därmed av socialdemokraterna för att ha övergivit landsbygden, vilket blir absurt då de själva har utnämnt sig till det nya storstadspartiet.

En röst på Miljöpartiet blir heller ingen höjdare för landsbygden, med höjda bensin och dieselpriser, kilometerskatt för skogs, mjölk och andra varutransporter. Därtill vill (MP) öka rovdjursstammarna till förfång för djurhållningen.

Jordbruket med tillhörande förädling och övrig småföretagarverksamhet är en central del i landsbygdsutvecklingen, men den stordriftsideologi med en ständigt växande byråkrati som präglat svensk jordbrukspolitik allt sedan 60-talet, har fått förödande effekter för landsbygden.

Då EU:s jordbrukspolitik efter 2013 diskuterades på en konferens i Bryssel nyligen fick det småskaliga och regionala mest utrymme. Man konstaterade att de små traditionella jordbruken spelar en oersättlig roll för landsbygdsutvecklingen. Man framhöll också vikten av att bevara europeiska jordbrukets mångfald och att jordbruks och landsbygdspolitiken stöttar regionala särarter. Detta lär ha väckt frustration bland ledamöterna från de mer liberala länderna, bland annat Sverige.

Svenska politiker har under senare tid fått kritik för att de är för passiva i EU. Vi kanske skall vara tacksamma för det.

Vem bryr sig om den svenska landsbygden? Är svaret EU?

Åke Karlsson

ordf. Förbundet Sveriges Småbrukare

Permalink

Aktugrupper döms ut

Mon 28. Jun 10

Länsstyrelsens akutgrupper i Dalarna för insats vid rovdjursangrepp fungerar inte, anser Småbrukarna och Fäbodbrukarna.

Publicerat i Småbrukaren 2, 2010

Organisationerna undrar vart de 8 miljoner som länsstyrelsen fått försöksperioden 2006-10 gått. Ingen vet ens vilka som ingår i grupperna, enligt organisationerna.

– Jag har inte hört någon som sagt att det fungerar. Länsstyrelsen skulle behöva redovisa vart de här pengarna gått, säger Bibi Brynils, fäbodbrukare på Brudskogens fäbod i Äppelbo.

Verket kritiserar

En utvärdering som Naturvårdsverket låtit göra av försöken i Dalarna och Värmland stödjer kritiken. ”Problemet är bara att organisationerna inte är kända bland de boende”, heter det i rapporten från i februari. Inte ens de som haft kontakt förstår syftet med stödgrupperna, som de nu kallas i Dalarna, framgår av rapporten.

– Folk känner sig negligerade. Är det vi gör inget värt? Då vore det bättre att lägga ned. Men vad skulle Dalarna vara utan fäbodar? Det vore som att ta bort knätofsen, säger Bibi Brynils.

Medger dålig redovisning

Värmland har valt en väg där allmänheten ska involveras mer. Men även Värmland får kritik i rapporten: Organisationen är lite känd där också.

Dalarnas rovdjursansvarige, Stig-Åke Svensson, medger att grupperna varit osynliga, men inte nu längre:

– Ibland har besiktningsmän tillbringat hela dagar på fäbodarma, säger han.

Men han håller med om att pengarna inte redovisas bra, vilket utredningen också har kritiserat.

– De anställda jobbar även med inventeringar och förebyggande av jaktbrott. När uppdragen går i varandra blir det svårt att sära på kostnaderna. Vi ska försöka att redovisa det på ett bättre sätt.Utvärderingen ligger till grund för regeringens beslut om en eventuell fortsättning och bildande av grupper i andra län. Beslut blir i höst.

Mats Karlsson

Permalink

Bred samling om CAP

Fri 18. Jun 10

I brist på politiska initiativ samlade Jordbruksverket i dag ett stort antal aktörer inom lantbrukssektorn för att diskutera riktlinjer för Sveriges agerande inför EU:s beslut om en ny jordbrukspolitik efter 2013.

Även om det inte sades rent ut var verkets frustration över det politiska stilleståndet stor. Chefsekonomen Harald Svensson efterlyste gång på gång konkreta förslag på hur inriktningen ska se ut. Men de som fattar besluten i Sverige och företräder oss i EU fanns inte med.

Jenny Lundberg från LRF, miljöpartist och tidigare politiskt sakkunnig på departementet nästan "grät över det politiska ointresset".

- I avsaknad av en bred politisk debatt i samhället ser jag det här som ett försök av verket att få input från en bredare krets. Bara att LRF får in en debattartikel i DN är ett tecken på att något är på gång, att det finns ett intresse för frågorna. Men det är inga aktiva politiker här idag. Det här mötet kanske skulle ha hållits i riksdagen i stället.

Involvera allmänheten

Chansen finns nu, påpekade ett flertal aktörer. Intresset för livsmedels- och jordbruksfrågor är stort hos konsumenterna, även om kunskaperna ofta saknas. Därför bör man ta tillfället i akt att involvera allmänheten i diskussionen utifrån deras perspektiv, föreslog bland andra moderatorn Annika Åhnberg:

- Svenskarna har en kärlek till landet, men dålig kunskap. Det är en romantisk och idylliserad bild. Bonden är en hjälte, en exotisk spännande figur som kanske söker fru ibland. Samtidigt är han en bidragstagare som ständigt och jämt klagar. Det är viktigt att möta allmänheten och förklara hur jordbrukspolitiken gör nytta. Utgå från den nivån, de frågeställningar som den icke insatta medborgaren har. Först då kan vi förankra politiken, sade den före detta jordbruksministern.

Facebook

Hon föreslog bland annat att en diskussionsgrupp startas på Facebook, där alla aktörer kan göra inlägg och få igång en dialog med en intresserad allmänhet. Hon föreslog även att en kärngrupp av aktörer skapar ett forum med seminarier och rundabordssamtal i konkreta frågor.

- Vi måste hjälpa politikerna på traven, för de är så osams - mellan departement, inom blocken och även inom enskilda partier, sade Annika Åhnberg.

LRF:s vice ordförande Helena Jonsson kontrade:

- Om vi ska få en bred debatt hos gemene man och politikerna ska vi inte skapa ett forum för oss initierade, utan göra det intressant för de breda massorna. Politikerna är inte oense om jordbrukspolitiken, de är så tråkigt överens.

Produktionsjordbruket

Jordbruksverket, LRF med flera framhöll att produktionsjordbruket måste stöttas eftersom lönsamheten är för dålig framför allt inom mjölk- och köttproduktionen. Det kan till exempel ske genom att koppla stöden igen. Diskussionen kom också att kretsa kring de problem som skapats under efterkrigstidens "gröna revolution" och vikten av att inte göra om samma misstag igen.

Andra frågor som lyftes i det sammanhanget var att de frikopplade stöden hämmat produktionen och kapitaliserat marken. Många framhöll också vikten av att betona kollektiva nyttigheter, som öppna landskap, närproducerad mat och en levande landsbygd, när den nya politiken läggs fast.

Förbundet Sveriges Småbrukare företräddes i diskussionen av ordförande Åke Karlsson och undertecknad, redaktör för Småbrukaren.

Mats Karlsson

Permalink

Eskil fick bakläxa om förenkling

Thu 10. Jun 10

Vi har inte märkt ett skvatt! Det blev svaret från en enig näring när jordbruksminister Eskil Erlandsson på onsdagem bjöd in till diskussion kring regeringens förenklingsarbete.

Erlandsson och jordbruksdepartementet slog sig rejält för bröstet när regeringen i veckan presenterade siffror på hur många miljarder man besparat landets företagare tack vare förenklingar av lagar och regler. Med hela 3,3 miljarder kronor, eller en minskning på drygt 40 procent, ligger jord- och skogsbruket i topp.

Men varför har då ingen företagare i sektorn upplevt någon skillnad? Kanske för att nästan hela summan, 3 miljarder kronor, kommer från ett EU-förslag om märkning av livsmedel som dragits tillbaka innan det införts. En kostnad som ingen belastats med, alltså. Tjänstemännen från departementet mumlade något om att "så ska det inte tolkas", men utan något större eftertryck.

Sedan kom vittnesmålen, ett efter ett, från de cirka 15 organisationer som deltog i mötet:

- Jag träffade 15 småskaliga livsmedelsförädlare igår, på Eldrimner, och frågade om de upplevt någon förenkling. Alla svarade nej, sade Småbrukarnas förbundsordförande Åke Karlsson, som hade med sig vice ordförande Lena Larsson och Småbrukarens redaktör Mats Karlsson på mötet.

Ökat krångel

Bertil Gabrielsson från Fåravelsförbundet talade till och med om ökat krångel:

- Det blir en masa undantag i förenklingarna som gör det snårigare att sätta sig in i det här. Journalföringen är den i särklass största försvåring vi haft på länge. Summan är att det är mycket krångligare för oss, kombinerat med lönsamhet som inte är lysande.

Maria Donis från Svensk fågel instämde:

- Vi har samma problem som lammnäringen. Det måste gå hela vägen, ner till länsstyrelserna hur de tillämpar lagstiftningen. Vi tycker det har blivit sämre och kostar mer.

Ungefär samma kritik kom från LRF, Grisföretagarna, Svensk Mjölk, Spannmålsodlarna, Landsbygdsnätverket med flera.

"Lyssna på företagen"

Tillväxtverket, som mätt förenklingarna enligt en metod som används i alla EU-länder, kom med en rad förslag inför det fortsatta arbetet, exempelvis lyssna på företagen, gör konsekvensutredningar, gå inte längre än vad EU kräver och fokusera på småföretagen (så hjälps de stora också, men inte nödvändigtvis tvärtom).

Näringslivets regelnämnd, som företräder en rad branscher, kritiserade också de gjorda förenklingarna.

- Det är många åtgärder, men bara ett fåtal som gett resultat, sade Thomas Lööv och kom med ett antal förslag.

Bland annat ansåg han att den upplevda administrativa bördan måste ligga till grund för förenklingarna, att kommunernas agerande måste studeras och att myndigheter ska få tydliga direktiv i sina regleringsbrev.

Thomas Lööv ifrågsatte hela metoden:

- Jag tror att modellen som regeringen använder gör att man inte kommer att märka något. Ska mantrat med företagens vardag betyda något måste man lyfta in det in processen. Utgå från företagens problem i stället. Då tror jag man får större genomslag.

Slokörade

Departementets tjänstemän kunde bara slokörade lyssna och förklarade att budskapet gått fram. En företrädare för Jordbruksverket bad organisationer att komma med konkreta exempel på när verket tolkar regler och förordningar för snävt elle rent av går utöver EU:s krav.

Flera deltagare efterlyste inför det fortsatta arbetet bland annat djupintervjuer med lantbrukare, arbete i referensgrupper som ger politikerna bättre återkoppling samt långsiktigare spelregler. Åke Karlsson och andra uppmanade också regeringen att vara på hugget och begära dispenser och undantag när EU-regler beslutas.

Eskil Erlandsson, som lämnade mötet efter sitt anförande och bara deltog mycket kort i diskussionen, tog till sig av kritiken:

- Mitt mål är helt solkart att den verkliga upplevda förenklingen vara i paritet med de siffror som vi har. Alldeles självklart ska det vara så.

Alla deltagare gladde sig åt att ministern ställer in siktet på länsstyrelser och kommuner i det fortsatta förenklingsarbetet, för att nå minst 50% minskad administrativ börda till 2012.

Mats Karlsson

Permalink

Gårdsstöden inte tillbaka

Mon 7. Jun 10

Chansen att gårdsstödet till gårdar under 4 hektar ska komma tillbaka är liten. Det framgår av vår enkät till ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet. Jordbruksminister Eskil Erlandsson svarar också på samma frågor.

Publicerat i Småbrukaren 2, 2010

Frågorna:

1) Ska gårdsstödet till gårdar under 4 ha återinföras?

2) Ska skatten på konstgödsel återinföras?

3) Hur ska Sverige agera sedan EU hävt GMO-stoppet?

4) Ska satsningen ”Sverige – det nya matlandet” fortsätta?

Hela svaren:

Bengt-Anders Johansson (M):

1) När vi gjorde vår avvägning var gränsen skulle gå var det vägledande att prioritera de jordbruksföretag som är mest konkurrensutsatta med konkurrentländerna. Eftersom handläggningskostnaden är ca. 3 000 kr för varje ansökan är det rimligt att ersättningen överstiger den med marginal. Sammantaget gjorde detta att vi anser att 4 ha är en rimlig avvägning.

2) Att slopa en del av skatten på handelsgödseln ser vi som ett led i att förbättra konkurensneutraliteten och har därför inga planer på att höja den.

3) Vi har försiktighetsprincipen för ögonen vilket bl.a. inneburit att det tar lång tid att få tillstånd. Denna princip kommer vi fortsatt att hävda och lutar oss mot forskningen och beprövad erfarenhet.

4) "Matlandet Sverige" har precis börjat och min bedömning är att det fordras uthållighet i sådan satsning om den skall ges möjligheter att få genomslag.

Anita Brodén (FP):

1) Det rimliga är att utvärdera konsekvenserna av beslutet och sedan besluta om hur fortsättningen skall bli. Kommer själv att ingå i en parlamentarisk arbetsgrupp med sikte på CAP.

2) Det är ingen hemlighet att Folkpartiet har en annan syn på denna fråga, men accepterade den uppgörelse som gjordes ang. slopande av konstgödselskatten.

3) Försiktighetsprincipen skall ligga till grund, liksom EFSA:s rekommendationer.

4) Ja, och förhoppningsvis utvecklas.

Anders Ygeman (S), ordförande MJU:

1) Vi har inga planer på att riva upp beslutet. Däremot kommer småbrukare liksom andra småföretagare att gynnas av det rödgröna förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna. 2011 vill vi sänka arbetsgivaravgiften med två procent och till 2012 med totalt sex procent, upp till en lönesumma om 900 000 kronor.

2) Ja. I vår rödgröna skuggbudget föreslår vi att skatten på handelsgödsel återinförs, som ett led i att minska jordbrukets miljöpåverkan.

3) Från socialdemokratisk sida har vi alltid hävdat försiktighetsprincipen, vilket innebär att GMO-grödor endast kan godkännas för odling och foder om de är säkra ur hälso- och miljösynpunkt.

Om den rödgröna oppositionen vinner valet i höst är vår ambition att förtydliga restriktionerna kring GMO; hur grödorna ska regleras, hur oavsiktlig spridning ska förhindras och hur samexistensen med konventionell och ekologisk odling ska regleras.

Som förberedelse inför ett ställningstagande till GMO vill vi också utreda en hållbar växtförädling. Klimatförändringarna gör detta nödvändigt. De stora globala växtförädlingsföretagen, som under senare år har tagit över utvecklingsarbetet, visar dessutom inget större intresse för behoven av lokalt utsäde på en liten marknad som Sverige. Vi anser att de nordiska länderna måste samarbeta för att upprätthålla kompetensen och resurserna för vår framtida livsmedelsförsörjning.

4) Jordbruksministern har satsat på sitt Matland, men saknar i övrigt helt visioner för den svenska jordbruks- och livsmedelspolitiken. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som också omfattar god djurhållning, miljöanpassad offentlig upphandling med inriktning på ekologiska och närproducerade varor, obligatorisk ursprungsmärkning.

Från Socialdemokratisk sida vill vi satsa på bra mat åt barn och äldre. Vi vill inom den rödgröna oppositionen genomföra ett kvalitetslyft för att maten ska bli bättre i skolorna. Eleverna i skolan ska få nylagad mat från lokala tillagningskök istället för uppvärmd mat som körts långa sträckor. Måltidspersonalen ska få kunskaper och verktyg för att höja kvaliteten på skolmaten.

Skolkökspersonalen ska få möjligheter att lära sig mer om barn, mat och hälsa, ekologisk och rättvisemärkt mat, och få kunskaper kring lagstiftning om offentlig upphandling och rutiner så att man minskar rädslan för att göra fel. Programmet bör även vara öppet för personal inom äldreomsorgen. Vi föreslår 50 miljoner kronor per år de kommande två åren till ett skolkökslyft.

Tina Ehn (MP):

1) Miljöpartiet var emot den förändringen och s och v och mp skrev ett gemensamt yttrande då frågan behandlades i utskottet. Miljöpartiet anser att stöd ska ges till det som skapar viktiga värden som biologisk mångfald.

2) Ja. Vi vill att intäkterna återförs till jordbruket i någon lämplig form. Hittills har det gått till bl.a. Greppa näringen, tillämpad forskning och miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet.

3) Hur enskilda länder ska få bestämma eller ej är väl knappast klarlagt. Miljöpartiet anser att gmo-grödor för kommersiell odling inte har någon efterfågan, vare sig av odlare eller konsumenter. Det finns däremot en skepsis och en risk som behöver tas på stort allvar.

De grödor som är aktuella för odling är grödor som är designade för att stävja ett problem som den storskaliga monokulturen bidragit till. Det är ett stort problem och det är också därför det ekologiska jordbrukets principer är intressanta att utveckla. med både reurshushållning och mindre miljöbelastning, och utan gmo.

Sverige bör inte agera inom EU mot länders vilja att använda Gmo-frågan behöver upp på den poltiska dagordningen mer.

Länder bör ha rätt att gå längre än EU när det gäller skydd av hälsa och miljö. Enskilda länder ska därför kunna vara mer restriktiva än vad EU är.

4) Småskalig livsmedelsförädling är bra med möjlighet till minskade transporter och med ett nära och tryggt sätt att förädla lokala råvaror, det är landsbygdsutveckling och det gynnar den lokala ekonomin. Vissa satsningar kan komma att behövas.t.ex. stödet till nationella centret för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, som påbörjades under den förra regeringen.

Eskil Erlandsson (C), jordbruksminister:

1) Det är viktigt att poängtera att man inte behöver vara lantbrukare för att få gårdsstöd. Gårdsstödet gick tidigare till i princip alla som ägde jordbruksmark som de höll i hävd. Detta

system blev otroligt dyrt. Dels därför att det kostade mer att betala ut stödet än vad markägaren fick ut, vilket inte är rimligt.

Dels för att många av de riktigt små markägarna inte skötte sina marker som de skulle, vilket många gånger berodde på att de inte bedrev jordbruk. När det blir många fel i ansökningarna ökar automatiskt kontrollerna för alla jordbrukare. Detta gjorde att vi tvingades göra många dyra kontroller ute hos jordbrukarna.

Eftersom gårdsstödet ligger på ungefär en tusenlapp per hektar innebär det att en bonde med mindre än fyra hektar inte går miste om mer än fyratusen i stöd på ett år. Det är inte en summa pengar som ett företag står och faller med.

Jag försöker stötta små jordbruk på andra sätt. Bland annat genom att vi sänkt egenavgifterna. Vi jobbar också hårt med regelförenklingar och här vill jag satsa extra krut på de små kombinationsföretagarna nästa mandatperiod. Därtill har regeringen nyligen lanserat ett trygghetspaket för småföretagare.

Jag jobbar också hårt med att göra Sverige till Europas nya Matland. Här satsar vi mycket pengar på att få igång vidareförädling på gården samt småskalig och lokalproducerad mat med identitet. Detta är något som kommer småbrukarna till del.

2) Skatten på handelsgödsel var inte särskilt miljöstyrande. Förbrukningen av handelsgödsel hänger mer samman med priset på spannmål än priset på gödseln. Bonden köper alltså så mycket gödsel denne behöver, oavsett pris. Däremot har en höjd skatt på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner bedömts ge effekt för att minska dieselförbrukningen, vilket är angeläget.

För regeringen är det väldigt viktigt att vi inte har sämre konkurrenskraft än våra grannländer. När vi valde vi att höja skatten på diesel, som faktiskt ger genomslag på böndernas beteende, tog bort en skatt som inte hade någon styrande effekt.

Genom att avskaffa skatten på handelsgödsel, höja LFA-stöd och stöd till ekologisk odling har lantbruket, såväl det konventionella som det ekologiska, mer än väl kompenserats för höjda energiskatter.

Eftersom jag inte vill försämra det svenska jordbrukets konkurrenskraft har jag inga planer på att återinföra skatten på handelsgödsel. Däremot kommer vi se vilka förändringar som behövs i landsbygdsprogrammet för att minska utsläpp av kväve och fosfor till våra hav genom frivilliga åtaganden från jordbrukarna.

3) Frågan om GMO är svår. Eftersom alla varor flödar fritt inom EU tror jag det blir väldigt svårt att lägga tillbaka just GMO-frågorna på de enskilda länderna. Men Sverige som land har ännu inte satt ner foten i frågan.

4) Absolut! Jag är helt övertygad om att vi kan skapa fler jobb i hela landet genom att satsa på småskalig livsmedelsförädling och turism. Under nästa mandatperiod vill jag fortsätta satsningen på Sverige - det nya Matlandet, bland annat genom att utreda hur vi kan regelförenkla för små kombinationsföretag som idag har en orimlig regelbörda. Jag kommer också titta extra på hur vi kan regelförenkla för småskaliga livsmedelsförädlare.

Permalink

Nummer 2 har kommit!

Mon 7. Jun 10